Även om det enligt almanackan fortfarande är sommar, så känns det ändå som vi nu sakta men säkert går in i en annan årstid. En mörkare.
Tankarna ges fritt utrymme.
Hur var denna sommar för oss? Inte den sommar vi längtade till när snön låg som djupast i februari i alla fall. Den har kantats med oro och sorg och hackats sönder av Jans alla behandlingar och läkarbesök. Men sommaren har också innehållit glädje och uppskattning över att vi har så många omkring oss som tänker på oss och bryr sig. Varenda dag har vi fått känna av det. Det känns oerhört tryggt.
Och viktigt förstår vi nu.
Vi försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Det är ju inte som förr men vi har lärt oss att ta vara på de bra dagarna och utnyttjar dem så mycket det går.
Nu ska vi försöka att se fram emot hösten med tillförsikt. Vi vet inte vad som ska hända, det vet ingen, men vi ska verkligen göra det bästa för att dagarna ska bli så fina som möjligt.
Och hösten är en härlig årstid också, eller hur?
Ja hösten kan verkligen vara jättemysig.
SvaraRaderaFörstår verkligen att sommaren inte riktigt blev som ni hade tänkt er. Det ger en verkligen en påminnelse om hur lite man kan kontrollera och hur mycket man ska försöka att uppskatta varje dags små glädjeämnen.
Stor kram