London

Nu är vi här! Toppen.

Märkligt

Före sommaren uppmanades alla boende i vår bostadsrättsförening att märka sina cyklar som stod i cykelrummen. De som inte var märkta skulle kastas.
Med det hotet hängande trodde man väl att alla cyklar hade en ägare som brydde sig ...

... men här står nu nio cyklar som uppenbart ingen vill kännas vid.

De är utflyttade till gården så alla kan se de stackarna.

Troligen har ägarna flyttat och glömt cyklarna. Men SAKNAR de dem inte??

Eller bryr de sig inte.

Konstigt för en del av dem är riktigt fina och dyra. Cyklarna alltså.

Abessinien

Idag när jag var till Toyota-verkstaden som ligger vid Gärdet passade jag på att ta en sväng upp till Hjorthagen, den del av Stockholm där jag är född. Alltid lika roligt.
Den här gången valde jag att gå lite i den s k nya delen, den som i folkmun kallas för Abessinien.

Det nya bostadsområdet i södra delen av Hjorthagen byggdes under 1930-talet och kom att kallas Abbesinien i folkmun.
Ursprunget till områdets namn kom av konflikten mellan Italien och Abbesinien (dagens Etiopien) som förekom då under byggåren.  

 Det finns olika förklaringar till varför det kallades så. En är att det var husens fyrkantiga och ljusa utformning samt den torftiga enkelheten som fick kritiker att jämföra området med enkel afrikansk bebyggelse. Man var ju inte så van vid funkishus på den tiden.
En förklaring som jag själv alltid hört var att den här nya delen av Hjorthagen låg så avsides, mellan oss och den fanns den stora idrottsplatsen samt två skolor. Och folk tyckte det var lite väl långt bort.Det var ungefär som att ta sig till Abessinien (!).
Vi var dessutom tvungna att ta oss ända dit då och då för att posten hamnade där.
För att inte tala om den fina plaskdammen (här ovan) som bara fanns där. Vi "gamla" Hjorthagsbor fick på nåder använda den ibland.
Men, det var som sagt långt att gå. Tyckte vi. Då.

Charmigt va?

Numera är det här en B-skola. Tidigare fanns det alltså två stycken skolor.
På 40-talet var hela Hjorthagen en barnrikestadsdel.

Djurgården

Var på promenad på Djurgården idag i härligt solsken tillsammans med Birgitta och Miranda.
Först fick hundarna leka i hundrastgården vid Waldemarsudde.

Unga Miranda sprang som en hel galning medan Justin tog det lugnare. Fast han sprang han också, vilket förvånade mig.

Därefter promenerade vi

Är inte detta underbart?

... eller det här?

Är det någon som tror att jag älskar att fota träd?

Det stämmer i sånt fall ... Vilka objekt!

(Ja, de står åtminstone still ..)

Promenad i Hammarby Sjöstad

Kunde inte låta bli att dela med mig av några vackra bilder från min hemtrakt.
Jag och Justin tog en lång och skön och sakta promenad i solen.

Självklart ser man fram mot sådana här promenader.

Strålar

I går var jag på Karolinska sjukhuset och blev strålbehandlad för en tumör på hörselnerven. Den är ofarlig och har funnits där ett tag men nu hade den växt och de ville ta bort den så den inte gjorde någon skada i huvudet, t ex stroke.
Så jag fick vara med om något oerhört fantastiskt. De använde s k strålkniv (ingen kniv - strålar). På huvudet fick jag stor stålställning som de borrade fast  (jo, det är sant men jag fick fyra bedövningssprutor i huvudet först). Den var tung och otymplig och den hade jag på mig hela dagen.
Efter en magnetröntgen kunde de lokalisera tumören exakt på hundradels millimetern och detta tack vare den här speciella huvan jag hade på mig. De gjorde koordinater för att komma till punkten där den satt.
Detta tog hela dagen, det var inte bara angenämt kan jag erkänna men nu är det över och nu är det meningen att den här tumören ska torka ihop och försvinna. Fast jag ska ju gå och kolla det då och då.
Nu är jag trött, har ont i huvudet, lite illamående och känner av de fyra borrhål jag har i skallen.
Så jag tar det lugnt.
Om ni är mer intresserade skickar jag med en länk om detta. Och hur som helst: Man blir IMPONERAD!

http://www.karolinska.se/Specialistsjukvard/Nyheter-inom-specialistsjukvard/Ny-effektiv-stralkniv/

Surströmming

I går kväll avnjöt vi den årliga surströmmingsavsmakningen.

För grannarnas skull öppnades burkarna ute på balkongen

Trevligt som vanligt. Vi sjöng och åt och drack. Och sjöng.

Som sagt ....

... det händer ständigt saker utanför fönstret.

65 år

Ja, den ena efter den andra i min närhet börjar bli pensionärer nu. Det är ju förskräckligt.
Nu var det dags för Birgitta B, en väninna jag haft sen 1983. Vi har bl a hundintresset gemensamt och då speciellt afghaner.
I dag fyllde hon alltså 65 år.

Grattis.

Hennes Miranda har blivit stora damen nu. Fast det tog tid, det kan man säga ...

Vem som helst, men inte Birgitta, hade gett upp kampen med henne. Strongt.

Sonens hund är där på dagarna. Hon är 3,5 månader och ska bli en stor ståtlig collie.

Sara. Som var Charlottes katt tidigare. Hon måste vara så där 18 år nu om jag inte har fel.

Här får Miranda känna på vad alla andra hundar i hennes närhet har fått utstå under de här två åren ...

Fast lite kul är det allt ändå.

Ligger lågt

Jag ligger lågt ett tag. Återkommer när jag har något kul att berätta.

Mickelsmäss

Var idag tillsammans med Ingrid o Göran i Örsundsbro i Uppland på en Mickelsmäss-markand. Den största jag någonsin sett. Vi orkade inte ens gå igenom hela.

Vi var tvungna att hämta krafter innan vi startade vandringen genom alla salustånd.

Här fanns allt att köpa. Bl a dessa stickade mössor.

Eller varför inte dessa korvar (som vi efter provsmakning också köpte)

Som sagt - här kunde man köpa precis allt.

Också förstås gammal hederlig svagdricka.

Justin trivdes bra, han hittade korvskinn på marken överallt och fick också provsmaka lite. Tyvärr lyckades han inte sno åt sig en varmkorv då och då fast han försökte. Barnens föräldrar var lite för snabba. Han får träna lite på det, barnen är ju i lagom höjd annars.

Utanför fönstret

Utanför  mitt fönster händer det ofta saker och ting.
Just nu är det Sickla-loppet som håller på. Det är 1.450 personer anmälda och det är full fart här.
Riktigt roligt att sitta på balkongen och kika på dem när de springer i en jämn ström. Jag kan ju ta en kopp kaffe medan jag tittar så jag inte blir så trött ...

Hur kan man utsätta sig för sånt här? är min fråga.

De springer i 1 mil i denna sommarvärme.