Blogspot ...

... är ingen höjdare precis.
Väldigt ofta (som t ex nu) går det inte att kommentera inläggen. Och när det funkar så är det i alla fall så många knapptryckningar att många tröttnar på att gå vidare för att skriva något.

Så ... det är inte er dator det är fel på.
Och så fort jag kan ta mig samman ska jag byta till en annan blogg för det är andra saker också med blogspot som är dåliga.

Bonusbarnbarn

Har idag haft besök av Jans barnbarn och mina bonusbarnbarn.
Det var roligt att träffa dem för det var ett tag sen sist. Hela sommaren har ju legat emellan.
De hade verkligen växt båda två.

Edvin blir ett år i november

Rasmus blev tre år i tisdags.

Afghaner, afghaner

Har idag varit och hälsat på Ann i Sorunda. Vi är goda vänner sedan trettio år och har gemensam bakgrund i bådas vår afghanuppfödning. Hon är dessutom Justins uppfödare.

I hundgården - där fanns dessa fem vuxna afghaner och två amerikanska cocker spaniels

Här är en som visste att visa upp sig ...

En tremånaders valp

Kolla på Justin, tjejer ...

Sammanlagt åtta hundar, vad sägs om det?

Men de har underbara ytor att röra sig på och kan gå in när de vill, så de har det mycket bra.

Gammal klasskamrat

Idag har min gamla klasskamrat från Whitlockska Samskolan varit här på lunch.

Vi träffades av en tillfällighet i den efterlevandegrupp som ordnades för oss som förlorat en anhörig på Ersta sjukhus.

Hon och jag hade inte träffats sen vi slutade skolan (och det var ju länge sedan ...) men nu har vi återupptagit kontakten.

Dels hade vi ju mycket gemensamt i och med att vi förlorat en älskad person men även stämde kemin på precis samma sätt för oss som när vi umgicks i skolan. Men vi förlorade tyvärr kontakten p g a att hon bytte skola.

Vi pratade i timmar. Och ska fortsätta hemma hos henne snart.

Tänk så det kan bli i livet.

Tog bort klassfotot jag la in, märkte inte att det var klick- och läsbart.

Tack Birgitta för upplysningen!

Inte roligt ...

... men verkligen nödvändigt.
Jag har börjat med mitt gympaprogram igen. Det har inte funnits ork och motivation till det det här året av förståeliga skäl men nu känner jag att mina muskler behöver stärkas igen. Ordentligt. Och flåset bli bättre ...
Det hjälper faktiskt inte att bara promenera med hund.

Men, som sagt, ROLIGT är det inte!

Det är roligare att promenera med hund ...

Tydlig information

Det är bra med information som det inte råder någon tvekan kring.
Var idag återigen i Vitabergen med Justin och tog sen en kopp kaffe vid det lilla utekaféet.

Det är knappt att man fattar att man är mitt i stan när man ser den här vyn.

En skön men ensam dag. Då gäller det att hitta på något kul. Jag var efter Vitabergen vid Gustavsbergs outlet och kompletterade ölglas och därefter i Sickla köpcenter och köpte jeans.

Enskede igen

I dag var Caroline, Ella o jag och tände ljus på två ställen.
Passade på och gick förbi vårt gamla hus. Det är ju utbyggt sen vi hade det och det blev jättesnyggt.

Här har det vuxit upp ett stort antal afghaner ... Dock ingen släkting till Justin.

Charmtrollet

Mitt "tjejgäng"

I kväll har jag haft mina gamla arbetskamrater från Södertälje här. Vi är fem stycken och träffas ganska ofta och har gjort det genom åren. Ibland hos varandra, ibland går vi ut på teatern eller bara går ut och äter tillsammans. Vilken lycka att ha dessa tjejer (= mogna damer). Vi känner varandra utan och innan och kan prata om allt nästan.

Foto taget från balkongen

Vi brukar inte ha med oss något men av någon anledning fick jag en fin blomma av tjejerna den här gången. Jättefin är den.

'''''''

Jag hade lite otur med maten. Det var meningen att jag skulle ha tjälknöl och jag tog fram en älgstek från frysen och la in i ugnen i går kväll. Men när den var klar i dag på em och hade legat i sin lag upptäckte jag att den som packat den förra hösten (inte vi själva) bara hade skrivit älgstek och inte berättat att hela steken hade ett stort ben tvärsigenom.

Så det gick ju inte att göra skivor av det. Dessutom fanns det för mycket fett i bitarna. Så där stod jag två timmar innan alla skulle komma utan ha något att bjuda på. Det var bara att kasta sig i bilen och slita till sig något att göra en middag av. Det blev fläskfilé och middagen blev rätt hyfsad i alla fall. Alla verkade vara nöjda i alla fall.

Det blev en lyckad kväll hur som helst.

Enskededalen

När jag är och tänder ett ljus i Sandsborg brukar jag passa på och göra det i samband med Justins middagspromenad. Då promenerar jag gärna i det underbara området som heter Enskededalen. Vi har bott där tidigare och det är ett lugnt och fint villaområde. Marken uppläts under 25-30-talen till arbetare med knappa resurserför att de skulle kunna få bygga sig ett hus. Fast riktigt populärt var det inte, det var ju så långt ut på landet. (Numera ca 10 minuter till Sergels Torg). De är dyra att köpa nu för tiden och de som köper dem har ofta ekonomiska möjligheter att bygga ut och om, vilket gör att de både utvändigt och invändigt är små pärlor.

Sockenvägen

Jag tror inte bilderna ger riktig rättvisa åt hur fint det egentligen är.
Alla hus gränsar till gatan och trädgården är på det viset i sin helhet inåt.

Många charmiga detaljer.

Man kanske inte borde ha sålt sitt hus ... Hm.

Här fick jag plocka äpplen. Och gjorde det också förstås.

Kunde inte låta bli att ta foto på den här "fina" bilen, som ser ut att ha varit med ett tag ...

Hemåt igen

I morgon bär det hemåt igen.
Det har varit en skön och omväxlande vecka. Hade en hel lista över vad som skulle göras och så gott som det mesta av det är fixat. Plus oförutsedda saker som att TV-antennen la av ...

De blommor jag vill spara tills nästa år, står nu på verandan. F ö har jag packat in en del saker som ska skyddas mot snö och kyla.

Min snälla svärson George har bytt till vinterdäck på min bil för jag vet ju inte hur vädret ser ut när jag ska hit ner nästa gång. Snön har ju kommit tidigare och tidigare för varje år. George ska också kolla åkgräsklipparen och göra den fin inför vintern.

Ja, vad gjorde jag utan alla dessa snälla människor i min omgivning? Här och i Stockholm. Jag har ett enormt stort behov av råd och hjälp nu när jag är ensam. För varje sak lär jag mig ju men vissa saker KAN jag helt enkelt inte och då måste jag köpa tjänsten eller få hjälp av någon i min omgivning. Oftast är det det senare som har gällt.

Jag är mycket ödmjuk och tacksam för det och hoppas att jag kan återgälda det på bästa sätt.

Kristdaladagen

I dag har det varit Kristdaladagen (inte att förväxla med Kristdala marknad som är något helt annat).
Det var en lokal marknad med närproducerat, underhållning, hantverk m m samt att klass 6 samlade in pengar till sin klassresa i vår.

Här är vi på väg i det fina vädret.

Oj vad sugen man blev att köpa ... Och gjorde det ju förstås också. Hemproducerat, hemlagat, hempackat ...

Men Justin, han nosade genast upp en hundgodisförsäljare. Och fick till sin stora lycka provsmaka hela sortimentet. Snälla matte köpte oxlever och oxlunga (!) för de blev favoriterna.

Charlotte hade fått det ärofyllda uppdraget av arrangörerna att dokumentera hela Kristdaladagen. Och det gjorde hon med bravur, trots förkylning, näsblod och feber ...

Angelica tyckte inte hon var fin nog...

Klass 6 sålde kroppkakor, lingonsylt, vispgrädde (!) och mjölk. Massor, det var verkligen mängder som kom och köpte så de fick nog in jättemycket pengar till sin skolresa. Grattis.

En som otippat älskade kroppkakor var Angelica. Hon åt flera stycken.

Med lite fantasi ...

... kan man nog inbilla sig att det fortfarande är sommar:

Fast det är det ju inte ...

Mörkerrädsla

I hela mitt liv, så vitt jag kommer ihåg, har jag varit mörkrädd. Som storstadsbo kanske det inte är så konstigt att just mörkret kan skrämma. En mörkerrädsla är helt ologisk, det spelar ingen roll hur mycket man intalar sig att inget kan hända, så när man ligger där i sängen med vidöppna ögon då är man inte kaxig. Minsta knäpp ...



Här i Småland är det förstås helmörkt, de enda lysen som finns är de vi själva har satt upp. Bl a på uthuset här där vår toalett o dusch finns.

Dit måste åtminstone jag gå en gång varje natt ...

Men tänk:

Inte en enda gång sen Jan gick bort har jag varit rädd!!

Visst är det en trygghet att ha hund, men det har jag ju alltid haft ..

Det är ett mysterium hur jag helt och hållet slutade att lyssna efter ljud, fantisera om vad som kunde hända, lägga fram bilnycklarna och mobiltelefonen, ha en flyktplan beredd m m.

Jag är helt lugn, tänker inte ens på det längre.

En förklaring tror jag är att jag har vant mig vid att vara ensam och att klara mig själv.

Kanske.

Småland igen

Ja nu är jag i vackra Småland igen. Här börjar det bli ordentlig höst nu.

Fast lite sommar är det ju förstås fortfarande.

F ö gillar jag hösten, den är så kravfri på något sätt.

Trevligt att vara här och träffa Charlotte och familjen. Det blev ju inte så mycket med i somras när de var i Grekland. Tar igen det nu.

Ett Foto i Timmen 10 september

07.00

Vaknade i Kallhäll hos bror och svägerska efter en trevlig kväll med god mat och god dryck

08.00

Tog en skön promenad med Justin i omgivningarna där. Mycket vackert.

09.00

Lille Ville var där också. Han tycker att Justin är "så där ..."

10.00

Innan jag åkte hem fick jag med mig två burkar surströmming som vi ska ha på vår årliga surströmmingsskiva senare i höst hos mig. De gamla är oftast godast.

11.00

Hemma igen. Och hur kul var det??

12.00

Efter lunchen - en härlig promenad. Självklart fick det lov att bli en glass i det härliga vädret.

Bäst att passa på.

13.00

Gick runt i vårt område. Som fortfarande inte är fördigbyggt. Ständig nya hus tillkommer.

Vi ska ju bli 25.000 i Hammarby Sjöstad tillslut.

14.00

Lite trädgårdsarbete på balkongen

Maxim

I går upplevde jag en trevlig och omväxlande dag.
Jag och några väninnor var på Maxim och såg "Riktiga män". OJ, bland det roligaste jag sett! Vad vi skrattade (vilket för min del verkligen behövdes). För er som bor i Stockholm och har möjlighet - försök få biljetter.

Bifogar lite text om föreställningen:

Tommy Körberg, Johan Rheborg, Johan Ulveson och Erik Johansson spelar männen som försöker förstå sig på varandra, sig själva och det motsatta könet.

Riktiga män är en mycket annorlunda komedi för fyra skådespelare och en pianist. Det är en komedi med inslag av slapstick, mim, sång och lite dans.

Recensioner:

Rakt igenom begåvat.

Johan Ulveson...briljerar med fysisk komik. /AB...

Johan Rheborgs galna utspel lyfter pjäsen... /SvD

Riktiga män är en rolig komedi med ett budskap. En ganska sorglig historia, men som berättas med en rejäl skopa humor och mycket värme och respekt.

***********

Innan teatern var jag en runda på stan för att kolla vad som hänt sen sist.

Då stötte jag på den här damen:

Maria Montazami var på Åhléns och gjorde reklam för en bok tror jag det var.
Gissa om det var fullt med folk omkring henne.

Vitabergsparken

Var uppe i Vitabergen  i dag och lät Justin träffa andra hundar och ha lite kul i hundrastgården. Och inte bara gå och nosa här hemma.
Vill bara visa att än är det lite fart i den gamla gubben. Hann inte ens med med kameran:

Fin svans ...

Sen satte vi oss vid det lilla kaféet som ligger i parken och jag tog en kaffe och Justin kollade på tjejer.

Det finns en stor fin amfibieteater i parken där det spelas lustspel och annan teater på somrarna.

Bokklubb

Var i går på min bokklubb. Har säkert berättat redan att vi är sju stycken som träffas ca var femte vecka hemma hos varandra och tills dess har läst en bok som den som ska ha just den träffen har bestämt.
I går fick vi veta att vi skulle läsa den här boken tills nästa möte:

Vet absolut ingenting om den, så det ska bli spännande att läsa. "En oförglömlig bok" står det i recensionerna i alla fall.

På det här viset får man ju läsa böcker man kanske aldrig skulle kommit i kontakt med. Det här är ingen ny bok, den finns i pocket och vi försöker i möjligaste mån välja såna men ibland är det ju frestande att ta en alldeles nyutkommen bok.

Sen diskuterar vi boken, inte alltid som de är bra men sånt vet man ju inte i förväg. De går ju som regel att läsa i alla fall.

Helt slut

Ja nu är min dator definitivt slut. Den har kämpat ett tag (och jag med) men nu går det inte längre.

Tur att jag har den bärbara. Tyvärr ligger det fortfarande viktiga program i den stora datorn.

Håller på och försöker hitta någon bra datorreparatör. Hittills har de jag kontaktat INTE TID!!! Vem är beroende av vem egentligen?